theemiliaa.blogg.se -

TACK!

Publicerat 2013-10-13 17:34:05 i Allmänt

Med huvudvärk, halsont och dåsighet så försöker jag på mig att ta tag i plugget, blä, men det funkar. Uppsatser är ganska roligt att skriva faktiskt. Förutom när man sitter fast, som nu, då suger det.

Vill tacka för stödet från förra inlägget! Jag var tveksam på om jag skulle lägga upp det eftersom det berättar om delar mitt liv jag helst inte nämner, men jag är glad att jag gjorde det. Om du inte läst det så skrolla lite längre ner "Aldrig tacksam, bara förlåtande".

För att uttöka det tidigare inlägget så kan jag väl säga att förlåta och gå vidare är svårare än man tror och ibland tror jag att gjort det. Men liksom alla andra så har jag mina jobbiga perioder och då är det lätt att bli påmind om allt, falla ner i "mitt liv är verkligen sämst, från början till slut"-träsket. Eller om jag kommer på mig själv att bete mig på ett särskilt vis pga en något jobbigt jag varit med om för flera år sedan. För att förlåta är att gå vidare, att sudda allt och börja om - det är en process som tar tid, kanske hela livet. För det är svårt att förlåta en person som förändrade mig, som gör mig konstant rädd för närhet för just DEN person tog sig friheten att genom handling ge mig blåmärken och genom ord förklara sin kärlek. Att vara rädd att varje gång någon säger fina ord så kommer det leda till smärta. Så visst är jag stämplad och en aning trasig, men stark, för jag vågar fortfarande låta folk komma nära. Hur rädd jag än är så chansar jag, för jag ser det som en seger om jag låter DEN människan påverka mer än sinnet, men mitt liv. Istället försöker jag så gott jag kan att influeras av alla de som med både ord och handling visar respekt, kärlek och uppmuntran.

PEACE!

Direktlänk, 3 Kommentarer

Kommentarer

linnea

hej Emilia. jag har övervägt att skriva detta länge nu.. kanske ett halvår eller så. Men jag skulle bara säga att jag såg/hörde dig när du var på Gullbranna sommarläger för två år sen nu (tror jag) och du gick upp på sen och berättade att det blir bättre. jag kommer ihåg att jag ville gå fram till dig och berätta hur stark du var och att jag hoppades att jag en dag skulle kunna säga samma sak: att livet blir bättre. Och idag kan jag faktiskt säga det: Livet är så himla underbart, trots att det förflutna kan spöka lite då och då. men jag håller fast vid att du är galet stark. kramar! <3

Svar: Åh va jag är glad att du valde berätta detta för mig! Och att ditt liv går framåt! Hur bra som helst ju!! Och hur roligt som helst att du hängt kvar ju, var ju så längesen jag stod där uppe! Vore kul att höra lite om ditt liv, du vet ju ganska mycket om mitt haha :)

Emilia Andersson

2013-10-13 @ 18:30:17
URL: http://linnealinita.forme.se/

Linnea

Ja, jag kommer ihåg hur gärna jag ville gå fram till dig. Haha. Men ah, som sagt börjar mitt liv bli bättre. SÅ om du vill/har tid, kanske jag kan maila dig? Kram!

Svar: Jag har absolut tid! :)

Emilia Andersson

2013-10-15 @ 21:15:56
URL: http://linnealinita.forme.se

Linnea

Maila mig på [email protected], eller typ skriv på facebook: Linnea Johansson Lyttinen heter jag där. :)

2013-10-16 @ 20:28:19
URL: http://linnealinita.forme.se

Trackback

TACK!

Kommentera inlägget här:

theemiliaa.blogg.se